Livet under vikingatiden, och i en stad som Sigtuna, såg olika ut för olika individer. Med hjälp av monterns föremål, och vad de kan representera, kan vi måla upp en möjlig bild av skandinavernas vardag och livet i Sigtuna under vikingatiden. 

Tre olika typer av keramik visas i montern. Kärl 1 är den lokala typen som innebär en grov och odekorerad vardagskeramik, vilken var typisk för skandinavisk vikingatid. Denna skärva innehåller synliga rester av gröt, vilket var en vanlig vardagsmåltid under perioden. Just denna gröt ser ut att vara bränd – kanske ansågs kärlet vara obrukbart efter en misslyckad tillagning av en morgontrött frukostkock? 

Kärl 2 är ett exempel på den slaviska stilen av keramik, som till stor del ersatte den lokala keramiken i vikingatidens Skandinavien. Dessa kärl är tillverkade med hjälp av en slags drejskiva, vilken ger mer enhetliga kärl, som sedan dekorerats med olika mönster. Anledningen till att denna typ av keramik blev vanligare är omdiskuterat. Ett förslag är att arbetskraft från slaviska områden, både fri och som trälar, som kommit till Skandinavien under vikingatiden ligger bakom förändringen. 

Kärl 3 är ett exempel på föremål som har nått Skandinavien från andra platser. Detta är en Amfora, troligtvis från den Egeiska ön Euboia (dagens Grekland). Kärlet kan ha innehållit en handelsvara, eller var kärlet handelsvaran i sig? Kanske fick kärlet ett nytt innehåll någonstans på vägen till Skandinavien. Den kan också ha inhandlats som skrytsam heminredning med förvaringspotential. 

Bryne – människor bar sina vanligaste verktyg och accessoarer som en del av sin klädedräkt. Brynen var praktiska att ha i bältet för att på ett smidigt sätt kunna slipa sin kniv eller yxa. De kunde också till viss del uppskatta silverhalten i till exempel ett mynt, om myntet drogs mot stenen kunde spåret som lämnades analyseras. 

Dräktnål – precis som i alla tider ville människor under vikingatiden omge sig med fina saker. Denna dräktnål av horn har använts för att hålla ihop en mantel eller liknande, och nålen har dekorerats med ett karvat mönster. Kanske var nålen en gåva, köpt på en marknad eller tillverkad av bäraren själv. 

Kam – kammar av olika typer återfinns ofta i det arkeologiska materialet. Denna kam kan ha burits i bältet som en del av en skrytsam dräkt, då den är av hög kvalitet och stora kammar var dyrbara. Hornkammar av denna kvalitet är med stor sannolikhet tillverkade av en professionell kammakare. Ett område i Sigtuna kallas Kammakaren, då fyndmaterial från platsen indikerar att området hade en eller flera kammakare med stor produktion. 

Runben – vi vet inte hur utbredd läs- och ristkunskapen var under vikingatiden. På detta ben ser vi tydligt början på runraden – det vikingatida alfabetet. Benet har kanske använts som undervisningsmaterial för ett barn eller en blivande runristare och runmästare. 

Koprolit – på platser där djur och människor har vistats hittar man också deras skräp och avföring. Här ser vi fossiliserat bajs, troligtvis från ett husdjur i det vikingatida Sigtuna. Genom att analysera koproliter kan vi lära oss om innehåll i kost och om parasiter i tarmsystemen på djur och människor. 

Alla monterns föremål är inlånade från Sigtuna Museum