Under vikingatiden spred sig kristendomen i Skandinavien, men inte på samma sätt eller exakt samtidigt. På vissa platser verkar kristnandet ha skett utan större konflikter. I Västergötland finns arkeologiska lämningar av kristna gravar från relativt tidig vikingatid, medan spridningen på andra platser tycks ha tagit längre tid och mött mer ihärdigt motstånd.

Kristendomen var den styrande religionen i Frankerriket, i det östromerska riket och på de brittiska öarna. Genom nordbornas täta kontakter och handelsavtal med dessa platser spreds kristen-domen till Skandinavien – både som tro, men även som organisatorisk och politisk maktfaktor.

Kristnandet ledde så småningom till nations- och stadsbildning och framväxandet av klosterkulturen. Ytterligare konsekvenser var minskat inflytande för vissa ätter och individer till förmån för en mer centraliserad makt. Kristnandet anses ofta vara en viktig del av övergången från vikingatid till medeltid  
i Skandinavien.

Religioner utanför Skandinavien

Världen omkring de vikingatida skandinaverna bestod av många olika kulturer och religioner.

I dagens Sverige och Norge levde samerna med sin tro och kultur jämte andra nordbor med den förkristna religionen, som vanligen kallas Asatro. Österut stötte skandinaver på östersjöfinnar, balter, slaver och magyarer som alla hade egna kulturer och religioner. Ytterligare österut mötte de även Khazarerna, vars ledande elit verkar ha tillhört en form av judendom. På kontinenten och i Mellanöstern fanns kristna och muslimska ledare och riken, vilka de vikingatida skandinaverna också kom i kontakt med.

Asatro och Kristendom?

Det finns forskare som tänker sig att den polyteistiska asatron var öppen för nya gudar. Om så var fallet kan det ha underlättat för den kristna guden att ta plats i Skandinavien tillsammans med asagudarna.

Det finns exempel som tyder på att den förkristna och den kristna traditionen blandats och samexisterat. Ett av dessa är högtiden jul, vars namn kommer från den förkristna högtiden jól. Det finns även arkeologiska fynd som visar på blandningen av traditioner i gravskick, exempelvis från gravplatsen Thumby-Bienebek i dagens Schleswig-Holstein. I en utgrävd grav fann man en kista där det fästs tors-hammare av järn, medan personen i graven bar ett kors av silver runt halsen. Kanske ville den dödas familj försäkra sig om välvilja från båda religionernas gudar?

Ett av de mer kända exemplen på blandningen av religioner är ett unikt halssmycke funnet på Island, som ser ut både som en torshammare och ett Petruskors, vilket skapat debatt och spekulation om vilket som avsetts. En populär tolkning är att tvetydigheten är avsiktlig för att ägaren ska kunna hävda sin tillhörighet till den religion som passade bäst vid varje givet tillfälle.

På ön Helgö i Mälaren har man funnit en Buddha-statyett från dagens Pakistan. På samma ö hittades även en kräkla från de brittiska öarna samt en skopa, troligen använd för kristna (eventuellt koptiskt kristna) ceremonier, från östra medelhavsområdet. Dessutom visar arkeologiska utgrävningar på att Helgö använts för förkristen kult och på förkristna gravar. Anledningen till att föremålen nått Helgö vet vi inte. De kan vara stöldgods eller handelsutbyte. Att föremålen är hittade på Helgö, som betyder helgad ö, och har koppling till olika religioner kan tyda på att de vikingatida skandinaverna hade förståelse för deras innebörd. Föremålen är utställda på Historiska Museet i Stockholm.